Resultat

Handledning inom LSS
(Vinnare av Solnas Kvalitetspris 2016)

En ung man med stora kognitiva svårigheter, hamnade ofta i konflikt med sig själv och med sin omgivning. Personalen visste inte orsaken till de utmanande beteendet och agerade på olika sätt.

På handledningen bestämde vi oss för att jobba med två mål:

  1. Hjälpa honom att få större tillgång till olika former av kommunikation för att han skulle ha fler möjlighet till inflytande och delaktighet i sin tillvaro
  2. Minska självskadebeteendet genom att möta honom där han befinner sig

Med mätbart observationsschema gjorde vi:

  1. Kartläggning av kommunikation och förhållningssätt som personalen använde. Detta bidrog till ett tydliggörande av personalens syn på brukarens beteende
  2. För att identifiera och kartlägga det utmanande beteendet har vi använt observatonsschema utifrån TBA (Tillämpad Beteende Analys). I detta schema hade vi fokus på Situation, Beteende och Konsekvens 

Inför åtgärdsplanen hade gruppen reflektionstid för att analysera resultatet samt för att komma överens om ett gemensamt förhållningssätt.

Valda metoder att arbeta med:

  1. Tydliggörande pedagogik (Teacch & Pecs)
  2. Lågeffektivt bemötande
  3. Gemensamt pedagogiskt förhållningssätt
  4. Salutogent och Empowerment förhållningssätt
  5. Positiv förstärkning, försvagning av det utmanande beteendet
  6. Avledningsmetod

Hjälpmedel för att arbeta ur ett gemensamt förhållningssätt:

  1. Individuell blankett för att kryssa i egna upplevelser
  2. Arbetskort med några punkter om lågeffektivt bemötande
  3. Arbetskortet ”Stresstrappan”. Lätta tips om bemötande för olika affektnivåer
  4. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering

Resultat:

Det utmanande beteendet minskades med ca 70% under 2år

 

 

Handledning inom Äldreomsorgen

Äldre man, Diagnostiserad Alzheimer. Bosatt på demensboende, oroligt beteendemönster, kryper ofta på golvet längs med väggarna, ska åka ”hem” och rycker ofta i avdelningens dörr för att komma ut. Mannens oro smittar av sig och övriga boende blir irriterade på mannen.

Vem har problemet? 

Först klargjorde vi, vem har problemet? Den äldre mannen eller personalen? (Detta är inget självklart, ibland kan problem visa sig vara främst för personal och omgivning men inte för den enskilde)

Målsättning:

  1. Om möjligt, ta reda på vad mannen letar efter för att använda detta i bemötandet. Är det ett barn? En fru? Ett tidigare hem? Ingenting?
  2. Minska det oroliga beteendet som ofta pågick hela dygnet

Vad gjorde vi?

  1. Mannens kontaktperson fick i uppdrag att prata med närstående om mannens liv, vart han bott, arbetat med och viktiga händelser i hans liv.
  2. Arbetsgruppen fick fylla i flera BPSD (Beteendestörningar och Psykologiska Symtom vid Demens) skattningar i en månad.
  3. Skattningarna utvärderades och jämfördes av arbetsgruppen, olikheterna i skattningarna diskuterades

Valda Metoder:

  1. Validation, bekräfta mannens oro i stunden. När han packar, fråga mannen frågor och avled inte direkt. Vad packar han? Vart ska han?
  2. Jobba utifrån KASAM, skapa en mening och ett syfte. Personalen gav mannen uppgifter kontinuerligt under dagen, hålla en soppåse och följa med ner till sopförrådet. Gå med sjuksköterskan till förbandsförrådet och hämta material. Han bistod omvårdnadspersonalen när de fyllde på inkontinensskydd  etc etc.

Hjälpmedel för att arbeta ur ett gemensamt förhållningssätt:

  1. Arbetsgruppen kring mannen var stor och vikarier arbetade regelbundet. Detta gjorde att senaste beslut och resultat som framkommit på handledningen dokumenterades i enkla punkter och framfördes under samtliga personalbyten mellan samtliga professioner. Punkterna handlade ofta om att bekräfta mannens oro utan att öka den. Hjälpa mannen att packa väskan tex.

Resultat

Närstående berättar om mannens tyska ursprung, att mannen deltog i andra världskriget som ung pojke. När han kryper längs med väggarna gör personalen likadant och frågar honom vad han ser. Mannen svarar att han letar efter bomber, han berättar att dom kan vara överallt. Personalen bekräftar hans oro och letar med honom. Efter en stund prövar de att ge mannen en uppgift, som exempelvis att gå ut med soporna eller att gå till förrådet. Mannen som ser dessa uppgifter som sina följer med och för en stund minskas hans ångest och oro.

Genom att personalen bekräftar mannens oro i stunden och ger honom uppgifter som han klarar av så minskar mannens oroliga beteendemönster och användandet av lugnande mediciner minskar markant.