Demens

Socialstyrelsen har i en rapport beräknat vad vården av dementa kostar och kommer fram till summan 63 miljarder kronor, vilket är mer än de samlade kostnaderna för cancer och hjärtsjukdomar.

Demens är en av våra vanligaste folksjukdomar. Det finns flera olika typer och blandformer är vanliga. Namnet demens är ingen diagnos i sig utan är ett samlingsnamn av flera olika sorters demenstyper. Grunden är en skada i hjärnan som beror på sjukdom eller yttre skada, demens är än så länge behandlingsbart i form av bromsmediciner men går inte att bota. Dock är forskningen inom området gedigen och omfattande i hela världen.

Alla som drabbas av demens får inte exakt samma symtom. Olika personer får olika svårigheter, även om du och jag har samma diagnos är det inte säkert att vi beter oss likadant. Detta skapar svårigheter när vi arbetar med svåra beteendeproblem. Vi måste hela tiden vara lyhörda och leta efter signaler och ledtrådar som kan öppna nya vägar att kommunicera.

Foto:Pixabay

Vid demens påverkas flera av hjärnans funktioner och enbart minnesförlust räcker inte för att kunna ställa diagnosen. Begreppet demens ska endast användas vid långvarig försämring (minst ett halvår) av minnet och andra intellektuella funktioner på ett sätt som medför tydliga problem i de vardagliga aktiviteterna.

Inom äldreomsorgen är det lätt att tro att alla äldre är dementa när de plötsligt börjar bli förvirrade, något som senare visar sig vara en lättbehandlad urinvägsinfektion eller en vanlig B12 brist. Alla äldre får inte en demenssjukdom men risken för att insjukna är starkt knuten till ålder, över 95 år är varannan drabbad.

 

År 2030 har antalet människor i Sverige som är äldre än 65 år fördubblats och antalet dementa väntas vara 230 000. Till det kommer att livslängden stadigt ökar, och hittills alltid snabbare än prognoserna. När färre dör i yngre ålder av hjärtsjukdomar är konsekvensen att fler lever upp till en högriskålder för demens.

Det finns en osäkerhet om exakt hur många som är dementa i Sverige i dag. Ingen vet säkert hur många som vårdas i hemmet av anhöriga. Huvudalternativet på 158 000 demenssjuka i Sverige är statistiskt beräknat.

Vanligaste demensformen, Alzheimer:

Alzheimer skadar först hjässloben och tinningloberna i hjärnan;
• Hjässloben sköter orienteringsförmåga, avståndsbedömning, skriv och räkneförmåga samt praktisk förmåga.
• Tinningloben sköter språk, lukt, inlärningsförmåga och minnet
Sedan vandrar det skadade området vidare till nackloben och slutligen pannloben;
• Nackloben sköter igenkänning och syn
• Pannloben sköter talet, kontrollen av handlingar, koncentrationen och omdömet
Sjukdomen kommer sakta, nästan smygande. Ofta är det svårt att fastställa en exakt tidpunkt för när den debuterat. Den drabbade (och även ofta hans/hennes närmaste) brukar märka av tilltagande glömska och svårigheter att planera och utföra vardagliga sysslor. Efterhand försämras språk, tidsuppfattning och andra s k kognitiva förmågor. Oro och ångest är vanliga symptom. Även hallucinationer, vanföreställningar och beteendeförändringar tillhör sjukdomsbilden. I slutfasen tillkommer grava kroppsliga symptom (Info från Demenscentrum).

Vaskulär demens

Den näst vanligaste orsaken till demens och står för 25-30 procent av samtliga fall. Kallas ofta blodkärlsdemens eftersom symptomen framkallas av skador och sjukliga förändringar i hjärnans blodkärl. Det är vanligt att vaskulär demens förekommer samtidigt med Alzheimers sjukdom. Sjukdomen kan komma hastigt och mer påtagliga symtom än vid enbart Alzheimer.

Den drabbade upplever ofta gångsvårigheter, svårigheter att planera och genomföra saker, nedsatt initiativförmåga samt personlighetsförändringar. Ofta börjar demensjukdomen efter en stroke som skadat delar av hjärnbarken (Info från Demenscentrum).

Frontallobsdemens

Frontotemporal demens (även kallad frontallobsdemens) skadar vanligen hjärnans pannlob;

• Pannloben sköter talet, impulskontroll, koncentrationen och omdömet

Jämfört med flera andra demenssjukdomar insjuknar relativt många i frontallobsdemens redan i yrkesverksam ålder, 50–60 år. Demensformen förväxlas ofta med depression, utmattningssyndrom eller annan psykisk ohälsa, svår att upptäcka eftersom glömska, inlärningssvårigheter och andra typiska demenssymptom är ovanliga i början av sjukdomsförloppet.
Symptomen beror på var hjärnskadan uppstår, utifrån denna diagnos sker den vanligaste skadan i pannloben. Härifrån styrs bland annat koncentration, omdöme och impulskontroll. Personligheten hos den som insjuknar börjar långsamt förändras och allt oftare beter sig personen inadekvat eller omdömeslöst.
Sämre initiativförmåga och flexibilitet är andra tidiga tecken, liksom plötsliga och till synes oförklarliga vredesutbrott. Personen blir ofta apatisk, rastlös, självupptagen och känslomässigt avtrubbad. Förmågan att känna empati försämras gradvis. Även överkonsumtion av mat, rökning eller alkohol kan förekomma. I senare delen av sjukdomsförloppet brukar talet bli enahanda och mimiken stel och uttryckslös (Info från Demenscentrum).

Lewybody demens

Lewykroppsdemens börjar ofta med störd drömsömn – personen ropar och fäktas när han drömmer – flera år före andra symptom visar sig. Senare tillkommer ofta synhallucinationer med god insikt och nedsatt uppmärksamhetsgrad med påtaglig trötthet. Symtomen kan variera från milda till starka under samma dag.
Minnesstörningar förekommer, framför allt senare i sjukdomsförloppet, men är inte lika framträdande som vid Alzheimers sjukdom. Patienterna är ofta väl orienterade men har svårt att bedöma avstånd och uppfatta saker tredimensionellt (Info från Demenscentrum).

Vill du vet mer om demens?! Kika in på http://www.demenscentrum.se/