Demens och känslorna i kroppen

 

2414448568_f51570d672_z

När vi är barn så drivs vi ofta av våra känslor. Vi pendlar från strålande glad till djupaste olycka inom några sekunder och gör ingenting för att dölja våra känslor utan skriker gärna ut vad vi tycker och tänker för alla att se. När vi sedan blir äldre så får vi lära oss att behärska oss. Det passar inte i ett samhälle att vuxna människor visar sina känslor högt och brett till alla omkring. Ju mer hjärnan växer och mognar hos unga, desto mer kan vi kontrollera våra känslor utåt… men i kroppen går känslor sällan att styra.
När en människa drabbas av demenssjukdom blir ofta ett av symtomen att han/hon visar känslor mer öppet än tidigare, likt ett barns ovilja/oförmåga att dölja något. Ibland kan detta uppfattas som en personlighetsförändring, vilket även kan vara fallet då skadorna i hjärnan självfallet också påverkar personligheten. Men allt för ofta är det en oförmåga att kontrollera sina känslor.

Andning

I mötet med en demenssjuk person är det av stor vikt att tänka på hur personen beter sig rent fysisk. Känslorna som kommer fram ska guida dig i ditt bemötande, därför är det viktigt att titta efter rätt saker då känslorna är ett direkt kvitto på hur ditt bemötande tas emot. Ett sätt som våra kroppar alltid visar våra känslor, oavsett ålder, sjukdom eller funktionshinder, är genom andning. Andningen visar emotionell kraft i realtid och visar hur personen mår hela tiden.

Titta noga på personens andning under mötet? Är den lugn och djup eller ytlig och fortskridande?

Tänk också på din egen andning, är du uppstressad så smittar det ofta över till den du möter. Vi är flockdjur och för att överleva måste vi passa in i flocken, detta gör att våra kroppar ofta speglar den vi möter.

Central Koherens

Central koherens handlar om hur människor sorterar information från sin omvärld. Normalt sett samlar människan ihop information till en helhet (Sammanhängande = Koherent).

Till exempel bildar många träd en skog. Ett leende, avslappnat ansikte betyder att personen är glad, samtidigt som rynkade ögonbryn tillsammans med höjd röst signalerar ilska.  Om man inte kan sätta ihop information på detta sätt, blir omvärlden mycket svår att förstå och personen ser inte sammanhanget. Eftersom man inte förstår hur saker och ting hänger ihop blir händelser, andras beteenden och andras krav oförutsägbara, detta skapar ångest och oro. Vid ett senare skede av demenssjukdom är den centrala koherensen skör för den drabbade.

Känslor

Vid en demenssjukdom kan den drabbade upplevas som känslokall, detta för att förmågan till sympati försvinner när delar av hjärnan skadas. Även bristen på förmåga att se sammanhang som ovan beskrivet såsom central koherens påverkar bristen av sympati. Dock är speglingen någonting annat (även kallad affektsmitta) och därför är det inte ovanligt att flera blir oroliga på en demensavdelning om en person höjer rösten och blir arg. De som reagerar är inte arga men vet inte hur de skall hantera andras känslor, ofta blandas de andras känslor ihop med de egna. Detta är på grund av personernas förmågan att se sitt eget jag minskar. Orsaken till att flera blir oroliga och arga om en börjar är helt enkelt att de övriga inte vet om det är dom som är arga eller om det är någon annan. Gränsen mellan jag och andra suddas ut.

old_man_hope_1200x800När kroppen upplever känsla av stress reagerar vi kroppsligt och en rad fysiologiska händelser sker i kroppen. Utifrån vår kapacitet att ”föreställa oss hot” så kan vi vara helt utom fara men ändå uppleva att våra liv är hotade, kroppen svarar på våra känslor. På grund av detta blir våra demenssjuka väldigt utsatta då deras känslor inte har något ”filter” utan går rakt ut i kroppen och i handling.
Stresshormonet adrenalin utsöndras vid stress, detta höjer pulsen, därefter utsöndras kortisol av binjurarna. Kortisolet färdas genom blodet till hela kroppen och påverkar flera organ och processer i kroppen. Bland annat kroppens möjlighet att omsätta kolhydrater, fett och proteiner samt att det påverkar immunförsvaret negativt.

Vi vet av forskning att upprepad och långvarig stress påverkar våra kroppar mycket negativt. Detta gäller även våra äldre. Kroppen kan uppleva stress genom fysisk smärta, kyla, en bullrig miljö och vid rädsla. Faktiskt även vid understimulering kan vi uppleva stresshormoner i kroppen. Vid en demenssjukdom kan individen oftast inte själv säga att han/hon är stressad, men upplevelsen i kroppen brukar vara så stark så att detta märks i beteendet. Utifrån denna kunskap kan vi föreställa oss hur många gånger per dygn män/kvinnor med demenssjukdomar får påslag av stresshormoner. Äldre människor har generellt redan ett sämre immunförsvar, problem med mag/tarmrörelser eller hjärtproblematik.

Om individen däremot upplever lyckokänslor så aktiveras vårt parasympatiska nervsystem. Det påverkar oss lugnande, genom en utsöndring av noradrenalin ökar vår cirkulära genomblödning utan att öka vår stress. Vårt ”lyckohormon” Oxytoxin stimuleras också av det parasympatiska nervsystemet, likaså dopamin som ger en serotoninbalans. Vid dessa lyckokänslor ökar GABA utsöndring, det ger i sin tur en ångestdämpande effekt och agerar självläkande i kroppen. GABA utsöndras starkt inför sömnen och finns i grönsaker och rotfrukter.

Det är en spännande tanke att se ett demensboende framför sig med lyckliga människor, vi har allt att vinna på att minska stressen för de demenssjuka. Tänk så mycket bättre alla skulle må, både personal och boende!

Självfallet är det en utopi att människor skall vara lyckliga jämt men idag har vi onödigt mycket stress och felaktigt bemötande från omvårdnadspersonal som gör demensomsorgen än mer svårarbetad.

Vill du veta mer om hur hjärnskadorna sker och vilka svårigheter de olika demensdiagnoserna resulterar i? Kika in vår sida om demens http://humancenter.se/demens/