Beteendestörningar och Psykologiska Symptom vid Demens (BPSD)

Foto:Pixabay

Forskning visar att ca 84% av äldre med demensdiagnos upplever olika grader av beteendestörningar och psykologiska symtom, med andra ord BPSD. Inte allt för sällan är det på grund av just BPSD som demenssjuka beviljas särskilt boende. Vanföreställningar, fysisk aggressivitet, nedstämdhet, hallucinationer, sömnstörning, ångest, vandrande och rastlöshet är de mest vanligaste symtomen.

Sedan följer de i denna procent turordning:
25,2 % depression
23,1 % ångestsyndrom
15-56 % har vanföreställningar
14,3 % psykotiska symtom

 

Äldreomsorgen använder ibland metoden BPSD-skattning för att arbeta personcentrerat kring den enskilde. Metoden ger ett tydligt verktyg för att mäta uppfattning av ångest och beteendeproblem. Det som registreras i en så kallad BP

SD-skattning är en demenssjuk persons agerande. Har han/hon symtom på störd perception? förändrat stämningsläge? stört tankeinnehåll?  Samtliga beteendeförändringar är relativt vanliga inom demensdiagnosen. Det är viktigt att med hjälp av denna skattningsskala se hur beteendet förbättras eller försämras hos den enskilde. 

Symtomen delas in i två grupper;

  • Den första gruppen omfattar de symtom som personen själv observerar till exempel nedstämdhet, ångest, hallucinationer och vanföreställningar.
  • Andra gruppen består av symtom som andra observerar, t.ex. aggressivitet, skrikande, rastlöshet, vandrande, socialt oacceptabla beteende, bristande sexuell hämning, samlande och svärande. Det är uppenbart att beteendestörningar kan orsaka ett påtagligt lidande för både personen som drabbas och vårdgivare.

Följande områden berörs av BPSD:

Vanföreställningar

Att bli bestulen, misstänksamhet, att folk gömmer eller stjäl saker är vanligt förekommande vanföreställningar.

Hallucinationer

Hallucinationer innebär syn-, hörsel-, känsel- eller luktintryck av verklighetsprägel men utan aktuella verklighetsunderlag. Synhallucinationer är vanligast vid demenssjukdomar.

Ångesttillstånd

Obefogad rädsla för kommande händelser som inte kan förklaras vad det är vanlig liksom fruktan för att bli lämnad ensam. Sekundära ångesttillstånd kan utlösas av t.ex. smärta, mörker, ljud, omvårdnadssituationer.

Aktivitetsstörningar

Vandrande bort från någonting är vanligt men också planlöst gående förekommer. Beteende som att plocka, samla, stoppa olämpliga föremål i munnen, ständigt upprepande av beteende samt rop- och skrikbeteende är vanliga.

Affektiva störningar

Gråtmildhet och nedstämdhet är vanligt förekommande. Ångest, minskad glädje och sömnstörningar förekommer ofta samtidigt.

Aggressivitet

Fysisk aggressivitet t.ex. att slå, knuffa eller riva kan förekomma i kombination med annat beteende eller som enskild händelse. Verbal aggressivitet och negativism förekommer också.

Dygnsrytmstörningar

Insomningssvårigheter, uppvaknande under natten, tidigt uppvaknande, sömn stora delar av dagen eller ett helt upphävt dygnsmönster förekommer.

Misidentifikation

Misstolkning av att det finns andra personer i hemmet, att misstolka sin egen spegelbild att make/maka är någon annan person förekommer ofta. Händelser på TV blir verkliga genom upplevelsen av att personen på TV-apparaten kliver ut i rummet.

Katastrofreaktioner

Innebär plötsliga och överdrivna känsloreaktioner och beteende. Inträffar ofta när kraven överstiger förmågan.

 

 

Åtgärder

Foto:Pixabay

Interaktioner och möten med andra människor påverkas negativt vid demenssjukdom. Nedsatt logisk förmåga att tolka verbala och ickeverbala signaler och nedsatt förmåga att anpassa sig till impulser från omgivningen är en orsak till detta. Trygghet och en accepterande miljö är viktigt för patienten. Stress hos vårdgivarna, orealistiska förväntningar, oförmåga att anpassa till personen/situationen, aggressivitet, ignorans och förnedrande beteende gentemot patienten har en negativ påverkan och kan framkalla BPSD.

Genom att upprätta en start-skattning så får man ett utgångsläge för den enskilde. Sedan skall personalgruppen föra protokoll angående förekomst av BPSD, dess frekvens och svårighetsgrad. Trots den generella uppfattningen att dessa beteendeproblem kommer helt utan förvarning är det värdefullt att genom dokumentation följa vad som direkt föregår ett BPSD. Ofta ser arbetsgruppen den ”röda tråden” i beteendet när all information är samlad och kan betraktas utifrån. Detta gör man främst genom handledning och regelbunden reflektionstid.

Så här gör vi

Läkemedelsbehandling ska inledas med lägsta möjliga dos, att läkemedelslistan får en översikt samtidigt som beteenden analyseras är en förutsättning för ett gott resultat. Många äldre äter flertalet mediciner varje dag och alltför sällan görs ordentliga läkemedelsgenomgångar. Att hantera ett beteende genom handledning som orsakas av ett läkemedel kan te sig relativt svårjobbat.

Under handledningen (eller utbildningen) går vi igenom förändringar i miljön, vi tittar i grupp på praktiska åtgärder som underlättar tolkningen av miljö och vardagshändelser. Finns möjligheten till kognitiva hjälpmedel för den äldre?  
Ändrat bemötande utifrån kunskap och reflektion som arbetsgruppen gemensamt får.

Utvärdering

Efter insatta åtgärder är det viktigt att fortsätta dokumentera och genomföra regelbunden handledning för personalgruppen.